RÖDHAMN - FISKE OCH JAKT I UTSKÄREN
av Jan Andersson

I århundraden var strömmingen den fattiges silver. Varje år i augusti styrde otaliga skötbåtar ut mot de yttersta skären där även de som inte ägde fiskevatten var tillåtna att fiska. I skärgården utanför Lemland samlades man från de närliggande socknarna, från Ålands östra skärgård och från Åboland. Där fiskade både bönder och torpare.

 
Fågeljakt. Jakt på allor ute i drivisen utanför Resningarna i Ålands hav. Erhard Andersson tog bilden våren 1956.

Befolkningstillväxten under 1800-talet var stor och det innebar att fiskeplatserna i utskärgården blev oerhört viktiga för de obesuttna. Skötarna lades traditionellt ut i rader från stränder och vid kända fiskegrynnor. Vid mitten av 1800-talet revolutionerades skötläggningen genom att man införde drivfisket från Gotland. Vid detta fiske ankrade man inte längre skötarna vid land eller sjöbottnen utan fäste skötraden vid båten och drev sedan fritt med sina bragder under natten. Sådant fiske bedrevs fram till början av 1900-talet i området mellan Nyhamns lotsstation och Kobbaklintar. Fisken saltades in och större delen av den byttes mot andra varor eller såldes för att man skulle få tillgång till kontanter.

I äldre tid vistades man hela veckan eller ännu längre perioder i sträck ute vid fiskelägena. Till helgen skulle man om det var möjligt återvända hem och besöka kyrkan. Det var strängt förbjudet att fiska under sabbaten. 1654 bestämde man att under fisketiden fick bara fyra personer stanna kvar på Sundskären över söndagen för att vakta fiskeredskap och båtar för tjuvar och storm.

De mest frekventerade fiskelägena utanför Lemland fanns på Sundskären, Stora Lökskär med Vitfågelskär som alla var kronoholmar och på Måsskär som hör till Nåtö by. Åtminstone femton andra fiskelägen har under olika perioder existerat i området mellan Sältingskär i Föglö och Hertronklubb strax utanför infarten till Västra hamnen i Mariehamn. Under 1940-talet upphörde i stort det traditionella skötfisket och fiskelägena förlorade sin betydelse.

En stor del av öarna och skären utanför Lemland var i äldre tid kronoholmar som ägdes av staten och fastän många av dem genom tiderna lösts in av enskilda markägare finns fortfarande ganska stora områden kvar som är samhällsägda. Ett livligt skytte har bedrivits, i synnerhet vid Sundskären som besökts av jägare som inte haft andel i byarnas skärgårdsområden. Där har också bedrivits säljakt.

Måsskärs fiskeläge hade en skyddad hamn på öns nordösta sida. På bilden som troligen är från mitten av 1920-talet ser man att det finns gott om rum för de tio skötbåtar och den storbåt som ligger förtöjda där. Stranden är belamrad med fiskekärl i alla storlekar och i förgrunden ligger skötarna utbredda på det släta berget för torkning. Lägg märke till den fyrmastade barken längst bak i bilden. Den ligger förankrad utanför skeppsredaren Gustaf Eriksons sommarställe på Styrsö.

Fiskebod på fiskeläget Måsskär strax utanför Kobbaklintar en höstdag i mitten av 1920-talet. Fiskarna på bilden hör hemma på Jungfruskär i Skiftet varifrån man av tradition brukade fara på skötfiske till Måsskär där man hyrde en bod. Andra och tredje från höger på bilden är syskonen Petter och Irene Brunström. Längs stugväggen har man radat upp fjärdingar, tunnbandskärl, i vilka man kommer att salta in strömmingen.

Fiskeläget på Långören, det östligaste fiskeläget i Sundskären, målat av Edit Andersson från Mellangårds i Västeränga, troligen i slutet av 1910-talet. Idag finns bara rester av en bod kvar där.

Man skakar strömmingen ur skötarna i Österlunds sjöbod på Björkö ca 1957. Från vänster sommargästen Bertil Kjellqvist, Signe och Lars Österlund.

Vårjakt ute vid Sundskären på 1930-talet. Ett jaktsällskap från Herrön gör sig beredda att återvända hem med fångsten som består av gudingar och allor.

1930-tal i Västra hamnen på Herrön. Man håller på att “vaka av”, skära loss skinn och späck från gråsälar som man skjutit ute i Ålands hav. Fr.v. Julius Jansson, Valfrid Blomsterlund, Einar Törnblom och Albert Blomsterlund. Samtliga var kökarbor som bosatt sig på Herrön.

Den uppgrundade hamnen mellan Vitfågelskär och Stora Lökskär. På båda holmar finns många lämningar från de fiskelägen som funnits där.