RÖDHAMN - SKÄRGÅRDEN UNDER KRIGET
av Jan Andersson

Under både första och andra världskriget byggdes stora fästningar i området runt Rödhamn trots att Åland sedan 1856 haft status som demilitariserat område. Den stora farleden från Ålands hav österut gjorde området särskilt intressant för militären.

 
Lotsarna på väg ut. Lotskuttern går ut från Kobbaklintars lotsstation 1/9 1942 för att möta en konvoj som är på väg in mot skärgårdens mera skyddade vatten. Lotskuttern medför en lots för varje fartyg eftersom konvojen kommer att upplösas när den lämnar det öppna havet och fartygen fortsätter individuellt i skärgården. Under överfarten av Ålands hav bevakas konvojen av eskortfartyg och ett sjöflygplan.

1916–18 befäste den ryska militären både Herrön och Storklobb på vardera sidan av Ledsund för att kunna stoppa en eventuell fiende som ville tränga fram vidare österut. När vinterkriget (1939–40) bröt ut befäste den finska militären omedelbart både Herrön och Nyhamn med artilleriställningar och infarten från Ålands hav spärrades av med ett minbälte från Lilla Båtskär till Sundskären. Efter fredsslutet 1940 måste alla de militära anläggningarna demoleras men så snart fortsättningskriget (1941–44) inletts återbefäste man de tidigare forten och byggde upp större och mera permanenta anläggningar.

Under långa perioder av kriget gick en betydande del av fartygstrafiken till och från Finland genom den åländska skärgården och en ny farled norr om det åländska fastlandet inrättades för att man skulle undvika faran från de ryska ubåtarna. Fartygen gick i konvojtrafik över Ålands hav under skydd av eskortfartyg och sjöflygplan. Lotsarna från Nyhamn och Kobbaklintar förflyttades och tjänstgjorde tidvis vid den nya farleden. I synnerhet under vinterkriget patrullerade ryskt militärflyg längs farlederna för att hitta anfallsmål eller fälla minor i isrännan. Även under fortsättningskriget bombades fartyg i närheten av Herrön. Skärgårdsborna fick flera gånger uppleva hur de anfallande planen dånade fram strax över hustaken.

Skärgårdbornas liv försvårades av bränslebrist och restriktioner för var man fick röra sig. Fisket var dock givande under hela krigsperioden och efterfrågan på fisk var enorm i hela Finland. Man sålde både färsk och nedsaltad strömming och torsk. Allt gick åt och kvalitetskraven var inte höga.

På nordöstra sidan av Nyhamn finns ett monument till minnet av två flygare som omkom när deras sjöflygplan under en patrullflygning den 4 september 1942 störtade i Nyhamnsfjärden. Hakkorset var det finska flygvapnets symbol sedan 1918 och hade ingenting att göra med den nazistiska symbolen trots att Finland 1942 var allierat med Tyskland.

Fortet på Nyhamn sprängdes sönder efter krigsslutet. Här ser man resterna efter den norra batteriställningen. Under fortsättningskriget var fortet befäst med två 120 mm kustartilleripjäser i betongställningar. Manskapsstyrkan varierade kraftigt under olika delar av kriget. I slutet av 1941 fanns det 64 man på ön.

Besättningen på Herrö fortet festar i matsalen någon gång under fortsättningskriget.

Transporterna vid fortet på Nyhamn skedde till stor del med hjälp av hästar som man rekvirerat från bönderna på fasta Åland.

Man gör sig redo att avfyra en sjunkbomb på ett finskt eskortfartyg i Ålands hav i augusti 1942.

Fortchefen på Herrön, fänrik Jarl Lindqvist, vid sitt arbetsbord.

En 152 mm Canet kustartilleripjäs i en provisorisk artilleriställning i fortet på Herrön augusti 1942. Fortet var utrustat med fyra sådana pjäser som under 1943 byttes ut mot modernare 155 mm DeBange pjäser.

I fortet på Herrön fanns också den här mysiga kantinen där åländska och fastländska lottor stod för förtäringen. Bakom disken står Ethel Johansson som sedermera gifte sig med fortchefen Jarl Lindqvist. Flera andra unga män och kvinnor hittade sin livspartner ute på fortet.

Det plan, RI-152, som störtade utanför Nyhamn 4/9 1942, flyger här i formation ovanför Helsingfors tre år tidigare. Planet var en VL R.29 Ripon IIF som var stationerat vid Lilla Holmen i Mariehamn. Vid olyckstillfället kom det in på låg höjd från en patrullflygning över Ålands hav. Av okänd anledning slog det i vattnet varvid sjunkbomben exploderade och de två ombordvarande omkom.