RÖDHAMN - MÄNNISKOR VID HAVET av Jan Andersson
Skärgårdsområdet söder och väster om »fasta» Lemland utgjorde länge ett slags utmarker som främst brukades för bete, jakt och fiske men där få människor bodde. Nåtö och Järsö var de enda renodlade skärgårdsbyarna.
På hemväg från tjuren. Askö-Einar, Einar Nordman, lägger en vacker majdag 1956 ut från Björkö efter att ha varit dit med en ko som har blivit betäckt. Från vänster i båten ser man Einar Nordman, hans fru Elvi och Åke Finnerman. Vid sidan av båten står Olle Hertzman.
I slutet av 1700-talet bosatte sig folk på Björkör och Kuggholma och under 1800-talet och början av 1900-talet koloniserades stora delar av Lemlands kust som delvis var väglöst land och som i praktiken kom att utgöra en del av skärgården.
I synnerhet lotsarna sökte upp boplatser som låg lägligt till i förhållande till den lotsplats där de tjänstgjorde. Några av de vackraste bosättningarna längs lemlandskusten har tillhört lotsar som arbetade på Rödhamns och Nyhamns lotsplatser.
Björkö eller Börkö som alla i området säger är ett intressant exempel på hur en tidigare obebodd ö koloniserades, brukades intensivt och så småningom avfolkades. Åren runt sekelskiftet 1900 flyttade tre familjer från Kökar till holmen som tidigare varit betesholme för bönderna på Järsö. Som mest kom det att bo sju familjer på holmen.
Björköborna levde främst av fiske och vad deras småbruk producerade. Där har också funnits lotsar och fyrvaktare. Björkö har ofta kallats Lilla Kökar på grund av det starka inslaget av kökarbor där. Vid mitten av 1900-talet började de unga flytta bort från ön och när de äldre dog förvandlades husen till fritidsbostäder.
Nu har nästan alla bofasta flyttat bort från öarna, förutom från Askö och Björkö där där det ännu finns några året runt boende. Fritidsbebyggelsen har däremot expanderat starkt och vissa sträckor av kusten i Lemland tillhör de mest exploaterade på hela Åland.
Klicka för att se kartan större.
|
Mildred Lindqvist arbetar med lövkvistning på Kuggholma. Grenarna har först huggits ned med yxa och kvistarna avlägsnas sedan. Lövkärvarna var förr mycket viktiga som kreatursfoder i hela den åländska skärgården. Bilden är troligen tagen på 1930-talet. |
Fiskaren Knut Friman vid strandbodarna på Näs i Västeränga. Näs bebyggdes av hans fosterfar, lotsen Alfons Friman. |
|
|
Hilding Österlund framför den bod som hans farfar Frans Viktor Österlund från Kökar byggde, troligen våren 1899. Byggnaden är den första som uppfördes när Björkö koloniserades vid sekelskiftet 1900. Österlund bodde ensam i boden medan han röjde och uppförde boningshus åt familjen. |
|
Karl Nordberg, Hage-Kalle, från Svinö och Algot Jansson från Espholm bär ned skötarna till båten.
|
|
Lotsen Axel Palm på Nåtö bogserar hem hö som man slagit på Slätskär. Slåtterholmarna var förr viktiga för djurens försörjning under vintern. Bilden är troligen tagen 1941. |
|
|
Hjalmar Österlund på Björkö röker böckling medan två sommargäster tittar på. Familjen Österlund bedrev fiskrökning för försäljning sedan mitten av 1920-talet. Bilden är tagen på 1960-talet. |
|
Fiskaren Askö-Einar, Einar Nordman, hemma i köket på Askö hösten 2000. Han har bott på Askö sedan 1921 när familjen flyttade dit från Fiskö i Brändö. |
|
|
Frans Viktor Österlund och hans fru Matilda flyttade till Björkö från Österbygge i Kökar 1901 och levde där som fiskare och småbrukare. Här sitter familjen framför sitt bostadshus vars stomme Frans Viktor uppförde av stockar från en lada på Järsö Bergö. Från vänster barnen Lars, Frans, Jenny och Hjalmar. Bilden är tagen 1913.
|
|